VÅRDEN? NI SUGER OCH JAG ÄR SÅ JÄVLA TRÖTT PÅ ER!
Alla som känner mig på något sätt vet att jag som vanligt alltid har ont någonstans, är sjuk eller skadar mig. Det är ju inte en nyhet att jag alltid klagar på att jag har ont, as I've been told. Det är bara sån jag är född, med smärta och dåligt immunförsvar. Går mitt frikort ut så får jag ett nytt inom två veckor igen.
Jag har levt i princip hela mitt liv med att söka hjälp, för alla möjliga orsaker. Men när det kommer till vårdcentralen har jag ALDRIG fått hjälpen jag behöver utan att behöva komma tillbaka värre än innan eller bli inlagd på akuten.
I helgen började jag få ont vid insidan av knäna och det har jag aldrig fått förr. Det började när jag gick i trappor i torsdags, i lördags började det göra ont så fort jag rörde mig och igår började det göra ont hela tiden, bara jag ens tog på knäna var det ömt och vänstra knät började svullna lite.
Alltså så ont så att jag mår illa utav smärtan.
Det känns som någon försöker dra knäna åt höger, som att knäna väger 20kg vardera och idag har mina vader börjat ömma också. Vänstra knät är värst, jag kan inte stå rakt med benet för att det tar emot och det smärtar ner i benhinnorna.
Idag fick jag en akuttid på vårdcentralen och det enda hon gjorde var att titta på knäna och klämma lite i 10 sekunder. Hur kan man inte ge mer tid till någon som varken knappt kan gå eller sitta? "Du har ingen inflammation, du får ta ipren" varpå jag svarar att jag inte tål varken det eller naproxen och ber om att få ta ett blodprov för att verkligen se att de inte är någon inflammation, hon svarar "det är det inte, du får 665g alvedon, ta 2 st fyra gånger om dagen och avvakta i två veckor, hejdå".
Så här sitter jag nu, i soffan frustrerad och med knän som känns som om de håller på att gå ur led. :)))